Born in 1984 Född 1984

Jules Smith Jules Smith “Kiss Kiss” necklace, $237 "Kiss Kiss" halsband 237 $
I can't feel the lower half of my face. Jag kan inte känna den nedre halvan av mitt ansikte.

A polished finger pokes my grin. En polerad finger petar my grin. “How do you feel?” "Hur mår du?"

“I don't.” I think I'm smiling; I don't know if my lips are moving. "I don't." Jag tror att jag ler, jag vet inte om mina läppar rör sig. “I feel great.” "Jag mår jättebra."

“Fabulous. "Fabulous. The doctor will be right in.” I watch her ponytail swish out the mahogany door: it's a tail of balanced blond, echoing what might happen should she ever bathe in natural sunlight. Läkaren kommer att vara rätt i. "Jag tittar på hennes hästsvans snofsig ut mahogny dörren: det är en svans av balanserad blond, upprepa vad som skulle hända om hon någonsin bada i naturligt solljus.

I relax in my seat, my thighs sticking out my summer dress and onto the clear covering of a luxury leather. Jag koppla in min plats, mina lår som sticker upp min sommar klänning och på det klara täcker en lyx läder. Cradled by the child of a Benz's backseat and a dentist's chair, I try to lift my legs from the plastic, but it sucks at my skin, keeping me on the cushions. Vaggas av ett barn till en Benz baksätet och en tandläkarstolen, jag försöker lyfta benen från plasten, men det suger på min hud, hålla mig på kuddar. I give up and stare at the Apple computer screen before me, floating on the French vanilla wall. Jag ger upp och stirrar på Apple datorskärmen framför mig, flytande på franska vanilj väggen. Befores and afters gently flash: faces lifted in a lunch hour, forced smile lines from too many dinner dates erased, crying husbands hugging women masked expressionless after being Botoxed into beauty. Befores och efterrätt försiktigt blixt: ansikten upphävas i en lunchrast, tvunget leende rader från alltför många middag datum raderats, gråtande män kramas män maskerade uttryckslösa efter att Botoxed i skönhet.

I can't wait. Jag kan inte vänta.

There's a quick rap on the door, a polite pause, and a smooth, silent opening: a pressed white coat glides in. The doctor smiles, without his face creasing. Det är en snabb rap på dörren, en artig paus, och en smidig, tyst öppning: en pressad vit rock glider i. Läkaren ler, utan hans ansikte skrynklas. “So we'll just be filling in 1 cc of…” "Så vi kommer bara att fylla i 1 cc av ..."

“Juvéderm,” I answer. "Juvéderm," svarar jag. I wonder if my lips are curving up. Jag undrar om mina läppar är båge upp. The filler's name is so perfectly organic to its purpose: the meat of “rejuvenate” worked in, “dermatology” hinted at. Avsändaren heter så perfekt ekologiskt till sitt syfte: att kött av "föryngra" arbetade i antydde "dermatologi" på. Cosmetic enough to sound harmless, medical enough so that you can justify an instant lift as a clinical need. Cosmetic nog att ljudet ofarligt, medicinsk nog så att du kan motivera en omedelbar hiss som ett kliniskt behov.

“Of course,” he agrees. "Naturligtvis," han håller. He bends over me, surveying. Han böjer sig över mig, lantmäteri. “Soon you'll have perfect lips to match the rest of your face.” "Snart har du perfekta läppar för att matcha resten av ansiktet."

I giggle a “thank you,” though I know his conversational foreplay is a formula of fact and fiction — much like the nose of his assistant, who has faded back onto the scene. Jag fnissa ett "tack", även om jag vet att hans conversational förspel är en formel av fakta och fiktion - ungefär som nosen på hans assistent, som har bleknat tillbaka på scenen. I see him saying this to the lady flashing onto the computer screen, as facial evidence of her last marriage is erased, I see him saying this to every 30-something-year-old girl, to every sweet sixteen Botoxed beyond her years. Jag ser honom säger detta till damen blinkande på datorskärmen, som ansikts bevis på hennes förra äktenskap är raderat, ser jag honom säga detta till alla 30-någonting-årig flicka, varje söt sexton Botoxed än sina år. To anyone paying for some one-on-one with a single cc. Till någon betalar för en del en-mot-en med en enda cc. Or three. Eller tre.

“I'm glad you stay out of the sun,” he says. "Jag är glad att du vistas i solen, säger han. “That's good. "Det är bra. That's the most control you have of anti-aging in your twenties.” His eyes gloss over mine. Det är den mest kontroll du har anti-aging i tjugoårsåldern. "Hans ögon släta över min. “Though you may soon want to consider an eye lift. "Även om du kanske snart vill överväga ett öga lift. Your eyes are beautiful, but…” Dina ögon är vackra, men ... "

“They're sagging?” I ask. "They're hängande?" Frågar jag. I raise my brows in the gold-framed mirror that floats in front of me, and then force myself to relax—the expression crinkled my forehead. Jag lyfter mina ögonbryn i guld-inramad spegel som svävar framför mig, och sedan tvingar mig själv att slappna-uttrycket plisserade min panna.

“Your eyes are just a little puffy over the lid.” "Dina ögon är bara lite svullet över locket."

“That's the Jap in my Cracker Jap,” I answer. "That's the Jap i min Cracker Jap," svarar jag. “They've been like that forever. "De har varit så alltid. I'ma little Asian.” I'ma Asian lite. "

“Oh, that's very natural then,” he says. "Oh, det är helt naturligt då, säger han. “Yes, a laser would fix that. "Ja, en laser fix that. Or we could lift from the hair line, and raise your brows, too.” His fingers tug my face up, and I'm wide eyed in my reflection. Eller vi skulle kunna lyfta från håret linje och höjer ögonbrynen också. "Fingrarna ryck mitt ansikte upp, och jag är stora ögon i min reflektion.

“Yep,” I say, recognizing his movement. "Ja, säger jag, erkänner hans rörelse. “I've done that in the mirror before.” It's like I'm enjoying the slumber party makeovers I always wanted as a teenager: syringes instead of tubes of flavored lip gloss, older over-groomed men instead of T-shirted younger brothers. "Jag har gjort det i spegeln innan." Det är som om jag njuter av pyjamasparty makeovers jag alltid velat ha som tonåring: sprutor i stället för rör med smaksatt läppglans, äldre över-trimmas män i stället för T-shirted yngre bröder .

The mirror disappears. Spegeln försvinner.

A needle dives into my skin. En nål dyk in i min hud.

“Can you feel anything?” "Känner du något?"

“Barely.” I say. "Barely." Säger jag. My eyes water, and I worry for my mascara. Mina ögon rinner, och jag är orolig för min mascara.

His syringe pinches again, and again, and again, like a needle stitching a smile. Hans spruta nyper igen och igen, och igen, som en nål att sy ett leende. The pain is worse the closer he gets to the corners of my lips, piercing my machine behind expression. Smärtan är värre ju närmare han kommer till hörnen på mina läppar, piercing min maskin bakom uttryck. Then the syringe is replaced with gloved fingers, massaging my mouth. Då sprutan ersätts med HANDSKBEKLÄDD fingrar massera min mun. Still partly numb, his hands' dance is both fuzzy feeling and sharp. Fortfarande delvis förlamad, är hans händer "dans både sprudlande känsla och skarpa.

“Are you moving the filler into place?” I laugh: there's something amusing about all the work it takes to look natural. "Är du flytta filler på plats?" Skrattar jag: det är något roligt om allt det arbete som krävs för att se naturliga ut.

“Yes, it's very malleable.” "Ja, det är mycket formbart.

I try to smile. Jag försöker le. They hand me a mirror, and giggles spill out my ballooned mouth. De ge mig en spegel, och fnittrar spilla ut min luftballong mun.

“You look so good!” says his assistant. "Du ser så bra!", Säger hans assistent. The perfect pillows of her lips make a circle as she coos, forming a little black hole of talk. Den perfekta kuddar av hennes läppar göra en cirkel som hon Coos, bildar en liten svart hål prat. I wonder if my kisser will echo hers tomorrow. Jag undrar om min kyssas kommer eko hennes morgon.

I laugh again. Jag skrattar igen. They look at me like I've picked up the wrong fork for my salad (no dressing), or like when they turned down the $500 gift card I'd received at a black-tie dinner for their services (”You need to spend $5,000 to use it,” a lab-coated consultant explained. Small print on the card's back argued otherwise, but I handed them my American Express). De tittar på mig som jag har plockat upp fel gaffel till min sallad (ingen dressing), eller som när de tackade nej till $ 500 presentkortet jag fick på en svart slips middag för sina tjänster ( "Du måste spendera $ 5,000 för att använda det, "ett lab-coated konsult förklaras. finstilta på kortets baksida förespråkat något annat, men jag lämnade dem mitt American Express).

“I'm sure it'll look lovely in a few hours,” I say. "Jag är säker på att det kommer ser underbar ut i några timmar, säger jag. “But right now it's as if my brother socked me in my face—funny.” "Men just nu är det som om min bror socked mig i mitt ansikte roligt."

“Well, you're all done,” says the doctor. "Well, you're all done, säger doktorn. I reach to shake his hand. Jag når skaka hans hand. “Hopefully we'll see you again soon.” "Förhoppningsvis kommer vi att se dig snart igen."

Hopefully? Förhoppningsvis?

Who needs hope when I have so much control over the face god gave me? Vem behöver hopp när jag har så mycket kontroll över ansiktet Gud gav mig? Under the fancy fluorescent light, my mind's eye is already erasing more lines: those parentheses around my smile, gentle reminders of a lifetime spent spinning, penning stories that gave me pleasure; that smiling curve of under-eye circles, from years of telling myself sleep was an overpriced luxury. Enligt fancy fluorescerande ljus, is my mind's eye radera redan flera rader: dessa parenteser runt mitt leende, mild påminnelser om livet tillbringade spinning, Penning berättelser som gav mig glädje, att leende kurva under ögonen kretsar, från år att berätta själv sömn var en overpriced lyx.

Who needs hope when I can buy grooming and confidence? Vem behöver hopp när jag kan köpa grooming och förtroende? Earthly intelligent design always trumps the concept of some far-off, mystical designer naturally birthing beauties. Jordisk intelligent design övertrumfar alltid begreppet något avlägset, mystiskt designer naturligtvis födelseprocess skönheter.

The door's closed, and I'm alone in the controlled quiet. Dörren är stängd, och jag är ensam i kontrollerade tyst. I stare at my face in the mirror, at my pale, bloated smile. Jag stirrar på mitt ansikte i spegeln på min blek, uppsvälld leende. Though I'll have to wait a day to enjoy the results, there's instant gratification: I feel god-like. Fast jag får vänta en dag att njuta av resultatet, det finns omedelbar tillfredsställelse: Jag känner gudalika.

I move to get out of my chair, but my body sticks to it, and I sink back in. Jag flyttar för att komma ur min stol, men min kropp håller fast vid det, och jag sjunka ner i.

Related to "Born in 1984": Relaterade till "Born in 1984":

» » Grooming Gear Your K Is… Grooming Gear Din K är ...

» » What Your K Is… Vad din k är ...

» » Beauty Duty Links: 'Cause You're a Pretty Woman Skönhet Duty Länkar: 'Cause You're a Pretty Woman

"Born in 1984" keywords: "Born in 1984" sökord: Beauty Skönhet , , Life Liv
. .
You can follow responses to "Born in 1984" through the Du kan följa svaren till "Born in 1984" genom RSS 2.0 RSS 2.0 feed. You can foder. Du kan leave a comment Lämna en kommentar , or Eller trackback trackback from your own site. från din egen webbplats.